tro det eller ej men det finns faktiskt personer som kan få en glad via msn, och inte bara såna som inte gör det något lättare. skulle tro att dethär är första gången någon fått mig glad såhär. brukar oftast bara gå och lägga mig ner i sängen, ligga och glo in i väggen som om det fanns någon slags lösning där. måste erkänna att jag låtit det mesta gå ut över alla andra nu ikväll. jag fick något slags utbrott vilkett ledde till att ingen ville snacka med mig, vilkett jag har full förståelse för igentligen. men det fanns faktiskt en, en som jag inte pratat med på hur länge som helst. en som faktiskt förstod, och en som igentligen sket i hur otrevlig jag än var. han ändrade inte sin attityd på något sätt, det var nog självaste grejen som fick mig glad från en början. vi började snacka, och jag kom fram till att vi hade ganska mycket gemensamt. inte ofta sånt händer. jag har funnit en ny vän!

jag sitter här med en te-kopp vid sidan om. sitter och kollar på femman, en dokumentär om helt sjuka människor. knarkare och såna med allvarliga problem, riktigt allvarliga problem säger jag bara. funderar på om dethär ska bli en såndär kväll som jag bara sitter uppe, skiter i allt och bara låttsas som om natten inte fanns? eller om jag kanske bara skulle lägga mig här och nu utan att varken ha borstat tänderna eller tvättat bort sminket. känner mig så fruktansvärt pigg i kroppen, känner att det kanske är dags att varva ner. min skalle är dock så borta så jag knappt vet vad jag ska tycka, tro eller tänka.

jag snackade nyss med john. han var mycket trevlig och pratglad ikväll, och ringde mig. nämen så passande tyckte jag. vi snackade om allt i princip. vi hann med mycket på tjugofem minuter. måste erkänna att han fick mig att småle, hans garv. haha trevlans! tack för pratstunden john:) god kväll, elr natt

blev sugen på att se bert. sett alla filmer säkert tusen gånger om,
när ska man tröttna? svar, går aldrig att tröttna. sjukt skön snubbe :)