Det var en lång bilfärd igår och ännu längre vart den när vi hade paserat Umeå. Min rumpa var död! Jag satt i mittensätet och därör kunde jag varken vrida eller vända på mig, knappt röra mig. Men dem sista milen få det var som värst var jag tvungen att tänka till en extra gång, och det var då som jag kom på att jag kunde sätta mig på min feta dun-jacka, och det gjorde susen! Vi var hemma kring tre-tiden och då var man gode trött kan jag tala om. Jag slängde av mig väskorna och gick och la mig på deras gudomligt sköna soffa och där somnade jag så fort jag la mig ner.

Nu är klockan snart tolv och jag har nyss vaknat ur en skön sömn! Jag sitter för tillfället och myser med the-koppen i handen och ska snart gå och ta en lång dusch. Sen får man se var dagen mer har att bjuda på, Later's!