Inlägg 2 från min dåvarande blogg,
www.ida-stark.tumblr.com

Det är mycket som händer i mitt liv just nu. Helgen har varit händelserik. Kanske lite för händelserik för min del, men jag är lycklig och det är det som räknas. Jag har gjort saker som gjort mig glad, som jag mått bra av. Som fått mig att se livet ur en annan synvinkel. Jag har lyckats! Vägen dit har varit lång, men det är först då man uppnått något som man förstår vad man åstadkommit.

Trots att fredagen inte blev som den var planerad hade jag en räddare i nöden. Min käre vän. Hur ska jag någonsin kunna tacka dig för allt du gör för mig? Trots att kvällen inte bjöd på annat än en påse godis och gott sällskap var det det enda som behövdes. Ännu en kväll blev räddad.

Lördagen bjöd på lite mer fart. Under dagen for jag och resten av laget till Örnäset där Hertsön mötte Notviken i innebandy. Vi överaskade publiken med en mini-uppvisning som gick förvånansvärt bra efter att bara ha fått två dagar på oss. Sedan finns det ju alltid saker som hade kunnat gå bättre, men det var ju trots allt bara för träningens skull vi var där och ingenting annat. Efter uppvisningen for jag hem och tog en välbehövd dusch och gjorde mig iordning, sedan knallade jag till Carro där resten av laget var. Vi lagade tacos, vi åt och vi skrattade. Två timmar senare, proppmätt och nöjd bar det av till Hagelvägen där jag och mina väninnor satte oss och snackade skit över några glas vin.

Efter två glas vin, en torr snus och många skratt fick vi skjuts till Hertsön där det skulle vara fest. Vi hann inte mer än att bara gå igenom lokalen så kunde vi konstatera att festen inte var annat än kaos. Turligt nog träffade vi på några kända ansikten och hakade därefter på dem. Kvällen slutade inte riktigt som tänkt, men jag ångrar absolut ingenting. Jag sammanfattar helgen som en fullt duglig helg, och för det tackar jag mina tjejor, samt laget. Ni är underbara!