det känns att 3 veckor av jobb och slit börjar nå sitt slut. listan blir mindre, och våran arbetsledare får det allt svårare för sig att ge oss nya uppgifter. arbetsdagarna blir allt kortare och timmarna likaså. idag har det målats, gjorts memory och sytts gardiner. trots min migrän till huvudvärk for jag än en gång och tittade till min lilla ögonsten, men denhär gången med min mor som föll pladask för denna lilla varelse. eftersom han inte kan gå riktigt ordentligt än gjorde han allt för att ta sig fram med sina små ben. han föll några gånger, men väl framme somnade han på min fleece-jacka, och för en stund kändes han som min. nu har jag precis avslutat ett långt samtal med en vän, och tänkte nu låta fingrarna leka med gitarrsträngarna. det var alldelens för länge sen sist. lycka!